Statsvetenskap

Statsvetenskap innebär att man gör vetenskapliga studier av hur politik utförs praktiskt, men även hur politik ser ut ur ett teoretiskt perspektiv. Man studerar också politiska system. Politik behandlar samhällets styrning och organisation. Makt är en väsentlig del av politiken, och samhällets struktur lägger grunden för hur individer och grupper kan påverka varandra.

Lobbyism

Inom statsvetenskap försöker man också utröna hur olika intresseorganisationer och så kallad ”lobbying” påverkar politiken. Lobbyister är professionella representanter för olika särintressen, intressegrupper och företag, som utövar påtryckningsarbete på politiker. Man studerar även statsskick hos olika stater och hur det tillsammans med förvaltningar påverkar olika frågor. En annan inriktning forskar på olika politiska ideologier, som är idéer och åsikter kring hur samhället ska se ut och fungera. För ett vidare perspektiv studerar man inom statsvetenskap också hur olika stormakter interagerar. Man analyserar hur politiska förbindelser mellan länder ser ut, i krig och fred.

Dagens Nyheter har mer information i ämnet, gå in och sök på ”statsvetenskap” för att läsa mer.

Indelning

Det finns flera grenar av statsvetenskap, och man brukar dela in den i jämförande politik, politisk teori, förvaltningsteori, internationella relationer och landets egna politik. Här beskriver vi kortfattat vart och ett av dessa områden.

Jämförande politik

I jämförande politik studerar man centralförvaltningar i stater och deras politiska system, och jämför dessa. Denna undergren inom statsvetenskap började ta form en tid efter andra världskriget.

Politisk teori

Politisk teori benämns också som politisk filosofi, och innebär att man studerar frågor som berör styrelseskick, stat, frihet, rättvisa, politik, jämlikhet och lagar. Det var den grekiske filosofen och matematikern Platon som först skrev om ämnet, i sitt verk ”Staten”.

Förvaltningsteori

Förvaltningsteori är studier av organisationen av den offentliga förvaltningen, och hur den arbetar. Man studerar här maktsystemet och hur det är uppbyggt rent administrativt. Det forskas också på hur förvaltningen bereder och genomför sakpolitik.

Internationella relationer

Inom disciplinen internationella relationer kan man hitta två teorier, liberalism och realism. Här kan man se att två händelser i historien har påverkat utvecklingen av internationella relationer som forskningsområde, dels det kalla kriget med dess tudelade världsordning, och dels den mer mångfacetterade värld som uppkom efter Berlinmurens fall.

Nationell politik

I Sverige har vi haft en parlamentarisk demokrati sedan 1920-talet. Folket väljer vilka som ska representera dem i riksdagen. Regeringen sätts samman av de partier i riksdagen som fått flest mandat och som ser att de kan regera tillsammans. Även enpartiregeringar förekommer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *