Attac Sveriges högsta beslutande organ är riksårsmötet. Varje år, vanligtvis i mars månad, hålls ett riksårsmöte som alla Attacs medlemmar är välkomna att delta i och motionera till. Årsmötena hålls på olika platser i landet för att undvika centralisering och ge alla medlemmar så stor chans som möjligt att delta. Det är de olika lokalgrupperna som håller i det praktiska vid arrangerandet av årsmötena. Genom ett reseutjämningssystem försöker vi dela på resekostnaderna.
Under årsmötet diskuteras verksamheten, spikas verksamhetsplan för kommande år, eventuella ändringar av Attacs programförklaring och så väljs bl.a. den Gemensamma Arbetsgrupp som handhar administration och övergripande samordning för Attac Sverige. För att stärka de enskilda medlemmarnas deltagande och undvika stelnade mötesformer debatteras och fattas alla belut genom en kombination av s.k. påverkanstorg och vanliga plenumförhandlingar.
Men framför allt så är årsmötena en trevlig och bra möjlighet för attacmedlemmar från hela landet att träffas, umgås och diskutera aktuell politik och verksamhet. Stor tonvikt, utöver mötesformalia, läggs på workshops, spännande gästföreläsningar och att spinna på nya kampanjer och aktioner!
Ett årsmöte är en förenings viktigaste händelse under hela året och det är där nästa års verksamhet, budget och politiska inriktning bestäms. Förutom alla viktiga beslut och viktiga politiska diskussioner så är det ett ypperligt tillfälle för alla medlemmar att mötas och lära av varandra. Ett årsmöte bör alltså inte bara bestå av tråkig formalia utan av andra peppande aktiviteter parallellt eller vid sidan av.
