Påverkanstorg – så fungerar det!

Ett årsmöte är en förenings viktigaste händelse under hela året och det är där nästa års verksamhet, budget och politiska inriktning bestäms. Förutom alla viktiga beslut och viktiga politiska diskussioner så är det ett ypperligt tillfälle för alla medlemmar att mötas och lära av varandra. Ett årsmöte bör alltså inte bara bestå av tråkig formalia utan av andra peppande aktiviteter parallellt eller vid sidan av.

I grova drag består själva årsmötet av fem delar; Öppningsceremoni, Formalia, Diskussion, Beslut och så Avslutningsceremoni. Av dessa delar upptar diskussionen oftast störst tid och är den del (tillsammans med de efterföljande besluten) som de allra flesta medlemmarna kommer till årsmötet för att vara med på. Beslut om verksamhetsplan, budget, program, inkomna motioner, ev. stadgeändringar samt val av nya ledamöter till Gemensamma Arbetsgruppen ska fattas av årsmötet. Beslut tas efter diskussion och omröstning där Attac tillämpar direkt demokrati, d.v.s. varje betalande medlem har förslagsrätt och rösträtt i alla frågor, alltså inga ombud eller valda representanter från olika distrikt eller grupper. Besluten tas i plenum genom omröstning medan diskussionerna som föregår besluten genomförs i s.k. påverkanstorg. Vi går i denna text igenom vad ett påverkanstorg är, hur man praktiskt går tillväga och avslutar med tips på hur just Du kan bidra till ett lyckat påverkanstorg med bra och givande diskussioner. Diskussioner som förhoppningsvis också leder till vettiga och genomtänkta beslut som alla känner sig delaktiga i.
h3. Vad är ett påverkanstorg?
Själva idén om ett påverkanstorg kommer från Svenska Scoutförbundet som testat och utvecklat idén sedan 1996. Syftet med ett påverkanstorg är att fördjupa och bredda diskussionerna på ett årsmöte och att därmed öka delaktigheten hos alla närvarande. Genom att fler människor är med i diskussionerna innan besluten tas så leder det förhoppningsvis till att fler idéer också lyfts fram och testas, idéer som på ett traditionellt årsmöte annars kanske hade förblivit osynliga. Dessutom kommer besluten och målen kännas mer legitima ifall alla medlemmar har chansen att påverka beslutens utformning under årsmötets gång.

Årsmötet öppnas på traditionellt vis med öppningsceremoni och formalia. Därefter presenteras kort de punkter som årsmötet ska fatta beslut om. Varje punkt som presenteras blir sedan en station på torget och får en egen geografisk yta. Dessa ytor kan ligga i samma lokal eller vara utspridda i olika rum. Vid varje punkt finns sedan en ansvarig diskussionsunderlättare vars uppgift är att lyssna, samordna och utveckla diskussionerna. Underlättaren ser till att alla förslag, motförslag och kommentarer skrivs ned på lappar som sätts upp på torget så att alla som går runt till de olika punkterna kan ta del av vad tidigare medlemmar sagt och argumenterat för. Underlättaren ska också, om möjligt, se till att jämka förslag som är snarlika eller försöka bena ut olikheterna i de förslag som läggs. Det är viktigt att varje medlem antingen muntligen eller via lapparna kan följa hur diskussionen har förts av de som tidigare befunnit sig på stationen.

Påverkanstorget brukar vara öppet ett par timmar och under den tiden kan medlemmarna gå runt till de olika stationerna och stanna till vid just de punkter som de själva tycker är viktigast och intressantast. Man väljer alltså helt och hållet själv hur mycket tid man vill spendera på påverkanstorget och vilka frågor man vill diskutera mer än andra.

När påverkanstorget är slut blir det underlättarnas uppgift att tillsammans med GA sammanställa ett beslutsunderlag utifrån de diskussioner och förslag som har luftats på påverkanstorget. Beslutsunderlaget ska innehålla alla de förslag som kommit fram på just den stationen. Om ingen enighet har kunnat uppnås i en fråga bedömer underlättaren vilket av förslagen som har en majoritet av medlemmarna bakom sig och gör detta förslag till huvudförslag. Ett enkelt sätt att avgöra det är att alla som stöder ett förslag noterar det på det papper som förslaget är nedskrivet på. Sammanställningen sker så snart som möjligt efter att påverkanstorget stängts och ett utskrivet beslutsunderlag delas ut morgonen efter till alla medlemmar.

Innan själva omröstningarna börjar går underlättarna muntligt igenom beslutsunderlagen i plenum så att man har chans att ställa frågor eller be om förtydliganden där det är oklart. Då kan även förslag som underlättarna bedömts som dödade väckas igen för att tas upp till omröstning ifall någon medlem vill det. Tanken är alltså inte att man ska starta någon ny diskussion i plenum utan frågornas karaktär ska vara av klargörande och förtydligande typ. När genomgången är klar är det dags att rösta med hjälp av röstkorten. Detta brukar ofta gå ganska fort då omröstningen enbart ska vara en bekräftelse på det som framkommit under diskussionerna. Är beslutsunderlagen oklara eller om beslutsordningen snårig ställs stora krav på presidiet att hålla tungan rätt i mun. Likaså bör mötesunderlättarna finnas till hands för att hjälpa presidiet i sådana fall.

Kortfattad beskrivning av hur man gör

Ett påverkanstorg i korthet

Varje motion som kommit in till årsmötet sätts upp på en skärm och får en egen plats samt en egen diskussionsunderlättare som är ansvarig för den stationen.
Alla mötesdeltagare går under några timmar runt till de stationer som de själva är mest intresserade av och diskuterar med andra.
Tilläggsyrkanden eller yrkande om avslag skrivs ned och sätts på skärmen så att alla kan se det. Även stöd för en viss motion skrivs ned. Alla skriver under med sitt namn och sitt röstkortsnummer.
Påverkanstorget stängs och ett beslutsunderlag författas, kopieras upp och delas ut till alla mötesdeltagare.
Beslutsunderlaget presenteras muntligt i plenum och ev. förtydligande frågor tas upp plus att man kan väcka förslag som underlättarna bedömt som döda.
Beslut tas genom omröstning.

Tips på hur man kan bidra till ett bra påverkanstorg

Att skriva motioner

Skriv gärna kort och koncist; Inled t.ex. med en kort bakgrund till motionen eller formulera problemställningen, skriv aldrig mer än en A4!
Hitta gärna på en rubrik till din motion, helst en som är lätt att komma ihåg och som samtidigt fångar andemeningen i det du vill säga, på så sätt är det lättare för andra att direkt se vad motionen handlar om och det kan i sin tur väcka andras intresse för just din motion.
Avsluta med en kort eller några korta konkreta Att-satser som årsmötet kan ta ställning till. Det är inget måste men underlättar ställningstagandet, annars finns risken att man hakar upp sig på språkliga formuleringar i texten. Att-satserna bör dock vara formulerade så att de sammanfattar texten ovanför.
Ett alternativt upplägg är att beskriva det beslut man vill att RÅM ska ta och sedan motiverar det.
Skriv under motionen med ditt namn och helst också med ditt medlemsnummer samt ort. Kom ihåg att skicka in motionen i tid!
Var hemskt gärna närvarande på själva årsmötet och tillgänglig för mötesdeltagare så att de kan fråga och diskutera med dig om motionen. Detta för att förhindra missförstånd och att motionen röstas ned utan diskussion eller motivering.h3. Att delta på påverkanstorget:
Kom förberedd! Läs motioner och årsmöteshandlingar innan årsmötet, slipa på argument och tänk igenom vad du själv vill och tycker i en fråga.
Diskutera gärna igenom frågor och motioner i din lokalgrupp innan ni åker till riksårsmötet. Ju mer diskussion på fler platser i landet desto bättre.
Ägna mest tid åt den eller de frågor som du känner är viktigast. Men glöm inte bort andra frågor som också kan vara viktiga men inte lika intressanta ur ditt perspektiv.
Försök förstå vad motionären menar och egentligen vill med sin motion, ibland kan man ha samma mål men olika medel eller helt enkelt bara uttrycka sig olika.
Tycker man annorlunda så ska man dock inte sticka under stol med det utan klart redogöra för sina starkaste argument och i möjligaste mån hålla debattnivån hög. Underlättaren hjälper även till med detta.
Prata med andra mötesdeltagare! Det är korridorsnacket och minglandet som oftast ger uppslag till nya idéer och argument.