Bli medlem

Värt att veta om transaktionsskatter

Tax Justice Networks syn på en finansiella transaktionsskatt (FTT) har hittills varit nåt i stil med “vi stöder dessa skatter i princip, men de utgör inte kärnan i TJNs program – vi överlåter det mest åt andra att driva”. Den nuvarande ståndpunkten beror mycket på tid och resurser samt huruvida man tolkar frågan som en biståndsfråga eller utvecklingsfråga.

Men personer med insyn i bankväsendet flaggar för vissa svårigheter med att genomdriva en FTT. Exempel på dessa är:

  1. Svårigheter att avgränsa vilka som ska drabbas och inte av skatten – ska vanliga medborgare omfattas?
  2. Många banker lånar ett belopp en natt och betalar tillbaka nästa morgon. Även om 0,01% kan tyckas lite så blir det för en bank med 250 bankdagar samma effekt som en engångsavgift på 2,5%. Detta skulle skapa allvarliga problem för det finansiella systemet, vilket är motsatsen till vad man vill uppnå.
  3. Det finns olika viljor om var intäkterna ska gå – USA vill använda dem för att skapa nya jobb, IMF troligen för att finansiera “bailouts”.
  4. Effekten som skatten kan tänkas få på spekulation är svår att förutse. De s.k. “hot money” som flödar till Syd kommer troligen inte bli avskräckta av en skattesats på 0,01% eller ens 0,1%. Det är nästan omöjligt att definiera en skattesats som är låg nog att inte störa vissa normala transaktioner men hög nog att skrämma bort all form av spekulation.
  5. En FTT kan i de flesta fall fortfarande kringgås, speciellt vid spekulativa transaktioner, vilket skulle ge motsatt effekt. Anledningen är att spekulation ofta involverar handel med derivat. Med derivat så omfattar själva transaktionen oftast bara uppsättningen av ett kontrakt (betalning av vinster eller förluster). Exempel: Om en börsmäklare spekulerar på ett belopp om 100 USD att dollarn kommer att stiga i förhållande till euron, och dollarn stiger 3%, kan den egentliga betalningen bli bara 3 USD istället för 103 USD. I detta fall kommer skatten varken att bita eller generera några större intäkter. Detsamma gäller även valutatransaktioner.

Källan till ovanstående, som idag jobbar på en tysk bank, diskuterade nyligen idén om en FTT med en kollega. Även han var skeptisk till att lyckas implementera en skatt som inte lätt kan kringgås. Om IMF kommer med ett alternativt förslag till att beskatta storfinansen kan det vara lika intressant att kika på också, menade de.

En talesman på Christian Aid, aktiv inom TJN, säger att även de stöder FTT-kampanjen men att den inte får distrahera oss [i TJN] från huvuduppgiften att förbättra inhemsk resursmobilisering och stävja kapitalflykt och korruption till följd av finanssekretessen.

I publikationen Financial Transaction Tax: Small is Beautiful skriver den Bryssel-baserade tankesmedjan Bruegel i inledningen:

“The crisis has increased interest in financial transaction taxes. But should financial transactions be taxed? The case for taxing them merely to raise more revenues from the financial sector is not particularly strong. However, a tax on financial transactions could be justified in order to limit socially undesirable transactions. On that basis, the case for a very small tax on financial transactions is made.”

De menar att vitsen med en FTT snarare ligger i att försöka undvika samhälleligt oönskade transaktioner än att driva in pengar på dem.

Trots de många olösta svårigheterna med en FTT är det glädjande att se att Spanien kommer att prioritera skattefrågan under sitt ordförandeskap. Låt oss hoppas att det kommer nåt gott av detta.

Artikelinfo:

Publicerad av Anton Andreasson den 18 januari 2010. Uppdaterad för 228 dagar sedan. π

Tipsa en vän

RSS-länk

RSS

Bloggtoppen

Relaterade artiklar

Kommentarer till artikeln Värt att veta om transaktionsskatter

  1. Fråga 1 är knappast något seriöst problem, utan mer ett sätt att krångla till det i onödan. Enklast vore förmodligen att låta skatten gälla för alla, men att låta bli att kräva in belopp som ligger under en viss gräns om det inte kan göras enkelt och automatiskt.

    Fråga 4 känns som en sk “straw man”. Det är väl ingen som påstår att skatten ska lösa alla problem? Skatten kan minska vissa typer av skadlig spekulation. Det är bra.

    Fråga 5 är liknande. Som jag ser det så är den här typen av spekulation med derivat dock mindre skadlig än själva valutahandeln. Detta då vansinniga derivathandelaffärer inte behöver drabba någon fler än de som givit sig in i handeln. Valutaspekulation är farlig för hela länder eftersom valutakursen påverkas av mängden kapital som flyttas. Så blir inte fallet vid motsvarande derivatspekulation.

    Oavsett om man inför en tobinskatt eller ej krävs skärpta regler för derivathandel, så att samhällsviktiga banker och andra institutioner inte i hemlighet kan utsätta sig för obegränsade risker och därmed hota hela ekonomin. Det måste bli ett tvång på att redovisa och räkna på teoretiskt maximala förlustrisker.

    Johan Rönnblom den 18 januari 2010 #

  2. Jag hållet inte med TJN. Det är rätt att en FTT inte ska betraktas som lösningen på alla problem, och att det finns många andra saker som är minst lika viktiga (t ex att komma åt skatteparadisen), men flera av de argument mot en FTT som TJN åberopar håller inte. Jag tar dem i tur och ordning.
    1. Ja, även vanliga medborgare ska beskattas. Det får inte förekomma några kryphål, och även privatpersoner som sysslar med daytrading bidrar till kasinoekonomin – om än i mindre utsträckning.
    2. Detta handlar om likviditet. Men många har iaktagit att likviditet faktisk kan vara för hög också. En stor del av bankernas korta affärer handlar om hedging på penningmarknaden, och den hedgingen sker mot andras spekulation. Om spekulationen minskas, minskas även behovet av hedging. Kortfristig upplåning måste funka, men med tanke på att likviditeten närmast kokat över genom spekulation, så är det ett måste att minska den på sikt.
    3. Att det råder delade meningar om vart pengarna ska gå, är inget skäl att avfärda idén. En förstärkning av statliga budgetar är behövlig. Utgifterna för arbetslöshet och klimatåtaganden kommer bara att öka framöver.
    4. Svarar på detta under punkt 2. Kan tillägga att det kan bli aktuellt att pröva sig fram till “rätt” skattesats.
    5. Den största delen av värdepappershandeln sker i just derivat (11 ggr jordens BNP). Som bekant var det kreditderivat som punkterade den amerikanska ballongen. Derivathandeln ger upphov till enorma risker. De senaste 20 åren har vi sett ett flertal katastrofer (Baring, LTCM, Amaranth, CDS-handeln mm). Den måste minska om vi ska få en mer stabil världsekonomi.

    Lars Ahnland den 20 januari 2010 #

  3. Tack för bra kommentarer, är medveten om att jag spelade djävulens advokat lite där genom att inte själv kommentera de synpunkter jag återgav. Nu är det ju inte så att TJN motsätter sig FTT-arbetet — många andra inom nätverket vill snarare se ett tydligare ställningstagande i frågan — men det är talande att frågan inte har samma prioritet som kampen för ökad transparens i skattefrågor.

    Det skulle dock inte förvåna mig om vi kommer få se någon form av uttalande kring FTT även från TJN inom en nära framtid, åtminstone är det min gissning.

    Men ni har nog rätt att argumenten som förs fram inte riktigt håller. Snarare är det ett tecken på att man inte lagt tillräckligt mycket tid på att sätta sig in i frågan och blandar ihop begrepp och syfte lite. Låt oss hoppas att saker och ting ändras lite på den fronten framöver.

    Anton Andreasson den 20 januari 2010 #