Bli medlem

Om WTO

Världens mäktigaste organisation

Världshandelsorganisationen, WTO, är idag världens kanske mäktigaste internationella institution. WTO dikterar villkoren för betydligt mer än tullar och handel. Organisationens omfattande regelverk gynnar framför allt världens storföretag och rika länder - och fördjupar på många sätt dagens globala orättvisor.

WTO bildades 1995 som en utvidgning av det internationella handelsavtalet GATT. Idag har organisationen över 140 medlemsländer. Med WTO skapades en rad nya avtal, med mer eller mindre anknytning till handel. De omfattar allt från "vanlig" handel till handel med tjänster - och därmed offentlig välfärd - patentlagstiftning, internationella investeringar och livsmedelsproduktion. Det är avtal som påverkar allt från tillgång till mat, vatten och grundläggande offentliga tjänster, till konsument-, miljö- och utvecklingspolitik. Ett land måste för att bli medlem skriva under alla avtal - eller inte bli medlem alls.

Teoretiskt sett går det att hävda att WTO är en demokratisk organisation. Varje land har en röst och man eftersträvar konsensusbeslut. Om ett land bryter mot WTO:s regler riskerar det att hamna i organisationens tvistlösningsmekanism - WTO:s domstol. Detta kan leda till ekonomiska sanktioner - något som gör att WTO:s avtal i många fall är mer kraftfulla än de inom FN.

I realiteten styrs WTO av de länder som har ekonomisk och politisk makt. Öppenheten i förhandlingarna är starkt begränsad och avståndet mellan de som berörs världen över och de som styr är mycket stort. Till skillnad från fattiga länder kan de ekonomiskt starka skicka stora delegationer till möten och noggrant förbereda ärenden och ståndpunkter. Och framför allt kan de sätta sin ekonomiska styrka bakom de krav de driver.

Formellt sett sägs WTO handla om att gradvis avreglera världshandeln. Men näringslivets och storjordbrukets lobbygrupper har visat sig ha starkt inflytande över de beslut som fattas. I praktiken handlar WTO:s avtal därför ofta om att värna de stora företagens intressen - alltså transnationella företag och strategiska industrier med huvudsäte i den rika världen. Avtalen innehåller stränga och ingående regler om vad enskilda länder får och inte får göra - politiken ska enligt WTO vara så lite "marknadsstörande" som möjligt. Däremot saknas bindande regler för de aktörer som dominerar marknaden - de stora transnationella företagen.

Resultatet har blivit att WTO:s avtal fungerar till den rika världens fördel. Detta gäller inte minst för jordbruksprodukter och textilier - varor som är avgörande för fattiga länder. Under hela WTO:s historia har krav rests att göra handelsreglerna mer rättvisa. Så har ännu inte skett. Istället vill de rika länderna, med EU i spetsen, inkludera ännu fler områden i WTO, t.ex. för att underlätta för storföretagens investerare. Många fattiga länder, liksom en växande opposition världen över, är av en annan åsikt. De vill att organisationens demokrati skall ses över, att redan existerande avtal utvärderas och reformeras - och att den rika världen äntligen infriar sina egna löften.

Det finns också mer grundläggande kritik mot den så kallade frihandeln som lösning på världens problem. Dels är styrkeförhållandena på världsmarknaden i grunden mycket ojämlika. Dels har "frihandel" historiskt sett långt ifrån varit receptet till framgång för världens rika och nyrika ekonomier. I åtskilliga fall har man nyttjat både regleringar, subventioner, tullar och en högst pragmatisk syn på handel för bygga upp sina ekonomier. Många forskare och kritiker menar att också Syds länder måste ges möjlighet att skydda sin lokala produktion - istället för att tvingas att agera på de rika ländernas villkor.

Våra förslag

Världshandelsorganisationen, WTO, är idag en av världens mest inflytelserika och mäktiga organ. Att demokratin inom WTO är undermålig - och att organisationen sanktionerar en politik som fördjupar världens orättvisor - är oacceptabelt. Det finns en rad förslag för att ändra på detta. Här är några av Attac Sveriges krav:

  • Överenskommelser inom FN måste vara överordnade WTO:s regelverk. Handelspolitik och ideologiska teser om handel får inte stå över demokratiska beslut och grundläggande fri- och rättigheter.
  • WTO som organisation måste reformeras och demokratiseras. Alla förslag måste diskuteras öppet innan beslut fattas. Mer resurser måste ges fattiga länder så att de kan delta på lika villkor. Strikta regler för att begränsa lobbyorganisationers inflytande måste införas.
  • Det är hög tid att den växande kritiken mot WTO:s avtal tas på allvar. Innan beslut fattas om att WTO ska omfatta nya områden så måste överenskomna åtaganden genomföras och existerande avtal utvärderas.
  • De rika ländernas förödande jordbrukspolitik måste ändras. Samtliga exportsubventioner såväl synliga som dolda - måste avskaffas.
  • Rätten till mat är en av våra mänskliga rättigheter. Alla länder - fattiga i synnerhet - måste ges rätt till livsmedelssuveränitet, d.v.s. att själva bestämma över sin livsmedelsproduktion och skydda den del av jordbruket som är inriktad på lokal livsmedelsförsörjning om så önskas.
  • Trips, WTO:s avtal om immaterialrätt, måste ses över. På sikt bör Trips lyftas ur WTO och patent istället regleras av FN och nationell lagstiftning. Trips har primärt gynnat storföretagens rätt att monopolisera kunskap. Patenträtten har utvidgats till allt fler områden, från grödor till mänskliga gener. Förlorarna är bönder som inte längre tillåts använda och förädla sitt eget utsäde, sjuka människor som inte ges tillgång till läkemedel de har råd med och ursprungsbefolkningar som ser sina kunskaper exploateras och patenteras.

Artikelinfo:

Publicerad av Attac Sverige den 1 oktober 2002. Uppdaterad för 2804 dagar sedan. π

Tipsa en vän

Relaterade artiklar