Stadgar

Här finner du Attac Sveriges nuvarande stadgar

Antagna 2004-03-28, uppdaterade 2008-03-02

§1 Namn

Föreningens namn är Attac Sverige.

§2 Inriktning och internationell koppling

Attac Sverige är en religiöst och partipolitiskt oberoende ideell förening. Föreningens syfte är att samla folkliga och demokratiska krafter som utifrån olika utgångspunkter och perspektiv ifrågasätter den makt som den finansiella sfären utövar över alla aspekter av det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet i Sverige och resten av världen. Attac Sverige är en självständigt verkande organisation, som ansluter sig till målen och grundtankarna hos den internationella rörelsen Attac. Attac Sverige strävar efter ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Attac Sverige ansluter sig till principen om icke-våld(1).

§3 Säte

Föreningen har sitt säte i Stockholm.

§4 Räkenskapsår

Föreningens räkenskapsår är kalenderår.

§5 Målsättning

Föreningens målsättning formuleras i dess programförklaring, som bifogas. Denna kan endast revideras på föreningens riksårsmöte med två tredjedels majoritet.

§6 Medlemskap

Endast enskilda personer kan bli medlemmar i Attac Sverige. Medlem är den person som betalt medlemsavgift till föreningen Attac Sverige.

§6.1 Uteslutning av medlem

Medlem kan uteslutas ur föreningen om han eller hon agerat på sätt som står i strid med föreningens stadgar och programförklaring. Uteslutning av medlem kan tas av medlemsmöte i lokalförening med två tredjedels majoritet, med rätt till överklagande hos Gemensamma arbetsgruppen. Även Gemensamma arbetsgruppen kan besluta att utesluta medlem, efter att ha lyssnat på medlemmen, om han eller hon vill. Beslut ska tas av minst två tredjedelar av samtliga ledamöter i GA. Beslut om uteslutning av medlem kan överklagas av den uteslutne till Riksårsmötet.

§6.2 Associerade medlemmar

På förslag från medlem och efter beslut i Gemensamma arbetsgruppen kan organisationer bli associerade medlemmar i Attac Sverige. Politiska partier kan ej bli associerade medlemmar. Detta medlemskap ger inte yttrande-, förslags- eller beslutanderätt vid Riksårsmötet.

§7 Organisation

Attac Sverige är en riksförening, vars medlemmar kan välja att verka i lokalföreningar, arbetsgrupper och nätverk. Föreningen arbetar inte genom konventionella representantskap utan varje medlem har en röst på Riksårsmötet. Attac Sverige är en mötesplats för många medlemmar med en gemensam nämnare i Programförklaringens idé. Det är viktigt att initiativet och tolkningsutrymmet behålls av de medlemmar som verksamheten vilar på.

§7.1 Lokalföreningar, arbetsgrupper och nätverk

Föreningens bas från vilken verksamheten tar form är medlemmarnas samarbete i arbetsgrupper och nätverk. Dessa kan t.ex. bildas utifrån geografisk tillhörighet, kring specifika teman, speciella kompetenser eller för enskilda aktioner. Inom ramen för Attac Sveriges programförklaring och stadgar väljer arbetsgrupperna och nätverken själva organisationsform, arbetsmetoder, frågor att fokusera på vilka initiativ som skall tas. Medlemmar kan välja att bilda lokalförening och antar då egna stadgar, har egna förtroendevalda och egen kassa. Lokalföreningens stadgar ska vara förenliga med Attac Sveriges stadgar och programförklaring och ska godkännas av GA. Beslutet kan överklagas till Riksårsmötet. I lokalföreningens medlemsvillkor ska ingå betald medlemsavgift till Attac Sverige, i övrigt bestämmer lokalföreningen själv om eventuell egen avgift eller andra villkor. Godkänd lokalförening har rätt att begära en del av den avgift som dess registrerade medlemmar betalt till Attac Sverige.

§7.2 Gemensamma arbetsgruppen, GA

Gemensamma arbetsgruppen är Attac Sveriges styrelse och konstituerar sig samma dag som Riksårsmötet äger rum. GA ska sammanträda minst fyra gånger per år. Den besår av minst åtta ledamöter och beslut fattas med enkel majoritet. I frågor som gäller uteslutning av medlem krävs 2/3 majoritet. Om GA har jämt antal ledamöter har den ledamot utslagsröst som mötet utsett att vara mötesunderlättare. För inkallande av extra riksårsmöte gäller särskilda regler. Se § 8.4

§7.3 Gemensamma Arbetsgruppens uppgifter

Gemensamma arbetsgruppen ska

  • utse ett arbetsutskott, au, som är sammankallande och till vilket GA delegerar administrativa uppgifter mellan GAmötena,
  • utse kassör, biträdande kassör och firmatecknare,
  • förvalta föreningens tillgångar,
  • fastställa budget för föreningen Attac Sverige,
  • informera om hur en lokalförening kan bildas och besluta om godkännande av lokalförenings stadga,
  • på uppmaning av lokalförening betala så stor andel av medlemsavgifterna som beslutats av föregående år Riksårmöte.
  • stödja arbetsgrupper, nätverk och lokalföreningar ekonomiskt, varvid den som ansöker om bidrag har rätt att vara närvarande när ansökan behandlas,
  • utarbeta kriterier och krav för associerat medlemskap för organisationer, samt kunna bevilja sådant,
  • hålla kontakt med den internationella rörelsen Attac och informera Attac Sverige om den internationella verksamheten,
  • ansvara för att initiativ tas i prioriterade frågor,
  • stå till tjänst med information och diskussion för de arbetsgrupper, nätverk och lokalföreningar som önskar samordna sina initiativ med andra inom Attac Sverige
  • förbereda Riksårsmötet och ansvara för RÅM genomförande.

§8 Riksårsmöte

Riksårsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Det sammanträder årligen senast i mars månad och cirkulerar mellan de fyra regionerna, öst, väst, nord och syd. Riksårsmötet beslutar var och när nästa riksårsmötet ska hållas.

§8.1 Kallelse och motioner

Medlemmarna kallas minst två månader i förväg genom information på hemsidan. Motioner ska ha kommit till in till GA senast en månad före RÅM. Följande möteshandlingar ska läggas ut på hemsidan senast en månad före RÅM: verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, dagordning, förslag från valberedningen och GA samt motioner från medlemmarna. Medlemmar som önskar handlingarna på papper anmäler detta till GA.

§8.2 Närvaro och beslut

Yttrande-, förslags- och beslutanderätt vid Riksårsmötet har alla enskilda medlemmar som betalat avgift till Attac Sverige för det år då RÅM hålles och som anmält sitt deltagande senast en månad i förväg och därefter i mån av plats. Ett system med reseutjämning tillämpas. Beslut tas med enkel majoritet av de medlemmar som deltar. För ändringar i föreningens programförklaring, stadgeändringar samt beslut om föreningens upplösning gäller särskilda regler. Se §§ 5, 10 och 11!

§8.3 Riksårsmötets uppgifter

Riksårsmötet ska

  • efter genomgång av verksamhets- och revisionsberättelser ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för den avgående Gemensamma arbetsgruppen,
  • utse minst åtta ledamöter i GA, den gemensamma arbetsgruppen till nästa riksårsmöte Omval kan ske högst fyra gånger. Spridning över landet och en jämn könsfördelning ska eftersträvas,
  • utse två revisorer och två revisorssuppleanter,
  • utse sammankallande och ytterligare två ledamöter i Valberedningen till nästa riksårsmöte,
  • behandla motioner från medlemmarna och förslag från Gemensamma arbetsgruppen,
  • behandla kommande verksamhetsplan,
  • fastställa årsavgift,
  • fastställa hur stor andel av medlemsavgifterna som ska kunna tillfalla den lokala organisationen
  • besluta om tid och plats för nästa års riksårsmöte.

§8.4 Extra riksårsmöte

Gemensamma arbetsgruppen ska kalla till extra riksårsmöte om en femtedel av föreningens medlemmar kräver det. GA kan även med två tredjedels majoritet besluta att inkalla ett extra riksårsmöte. Kallelse där anledning till det extra årsmötet anges ska sändas ut senast 2 månader före mötet. Övriga handlingar ska sändas ut senast 1 månad före mötet. Beslut får endast fattas i de ärenden som föranlett det extra riksårsmötet.

§9 Revision

Revisorerna ska fortlöpande granska föreningens verksamhet och inför Riksårsmötet framlägga en revisionsberättelse. Räkenskaper ska ställas revisorerna till förfogande senast en månad före Riksårsmötet.

§10 Stadgeändring

Ändring av föreningens stadgar kan beslutas av ett ordinarie Riksårsmöte med två tredjedels majoritet, förutom §1 och §11 där beslut av två på varandra följande riksårsmöten krävs. Förslag till stadgeändring kan endast tas upp till behandling på ett riksårsmöte om det väckts i form av motion från medlem eller förslag från Gemensamma arbetsgruppen och per post eller mail skickats till medlemmarna med kallelsen en månad före Riksårsmötet.

§11 Upplösning

Föreningen kan upplösas på förslag av Gemensamma arbetsgruppen genom beslut av två på varandra följande riksårsmöten, varav det ena är ordinarie, med två tredjedels majoritet på vardera riksårsmötena. Mellan riksårsmötena ska minst sex månader ha förflutit. I fall av upplösning ska Riksårsmötet utse en eller flera likvidatorer. Föreningens tillgångar ska överföras till annan förening med liknande syfte.

(1) Icke-våld innebär dels en aktiv kamp för att förhindra våld utan att själv använda våld, dels ett fredligt sätt att försvara sig mot våld.