Svar på vanliga frågor
Många kontaktar oss och undrar vad Attac står för, vad globalisering är för något, och vem den där Tobin egentligen är. Här är ett försök att svara på de vanligaste frågorna vi möter.
Tobinskattfrågor
Fråga: Hur ska man se till att endast skadliga valutaväxlingar begränsas av tobinskatten?
Svar: Det går inte att skilja på “goda” och “onda” valutaväxlare, skatten ska tas ut på all valutaväxling. Dvs även när du växlar pengar för att åka på semester i Spanien. Eftersom skattesatsen är så låg, kanske 0,05%, kommer den dock inte att ha någon betydelse för växlingar där pengarna är tänkta att utnyttjas till handel med varor och tjänster. Spekulanter som enbart växlar samma summa fram och tillbaka många gånger med mycket små vinster vid varje växling, måste däremot betala skatten många gånger vilket gör den kännbar.
Fråga: Varför var Tobin mot tobinskatten?
Svar: Tobin lade fram sitt förslag 1978, och ända till sin död 2002 förespråkade han skatten. Däremot var han aldrig med i Attac, förmodligen för att Attac verkligen går betydligt längre än Tobin exempelvis när det gäller kritik mot Världsbanken, IMF och WTO. När det gäller tobinskatten var vi dock överens.
Fråga: Gör inte tobinskatten att investerare undviker fattiga länder?
Svar: Nej. Inte om man med “investering” avser något som berör verklig ekonomi, och som ger arbete och inkomster i det land där investeringen görs. Alla investerare med seriösa avsikter har vinstmarginaler som är så mycket större än tobinskatten att den är oväsentlig i sammanhanget.
Fråga: Måste inte alla länder vara med för att skatten ska fungera?
Svar: Nej, det räcker förmodligen med att de största länderna, som EU-länderna, USA och Japan deltar, tillsammans med Schweiz, Hong Kong och Singapore vilka har mycket valutahandel. Dessutom går det att införa skatten på prov i ett mindre område – exempelvis EU – till en början kanske mest för att lösa de tekniska svårigheterna.
Fråga: Flyttar inte spekulanterna till andra länder, exempelvis skatteparadis, om bara några inför en tobinskatt?
Svar: Det är inte troligt att spekulanterna flyttar till skatteparadis, om de stora länderna på allvar motsätter sig detta. För att tjäna pengar på valutaspekulation krävs förflyttningar av enorma summor – miljarder kronor – och då är det absolut viktigaste att pengarna är säkra. Risken med att sätta in så stora summor på någon skum bank i ett avlägset hörn av världen är mycket större än de vinster som kan göras genom att undkomma skatten!
Fråga: Är det inte tekniskt omöjligt att införa en tobinskatt?
Svar: Många experter menar att det är fullt möjligt. Just på grund av de höga säkerhetskraven vid valutaöverföringar så är i själva verket en stor del av det system som skulle behövas redan utvecklat. Den internationella banken CLS förväntas inom en snar framtid hantera de allra flesta valutatransaktioner. Sedan 11 september 2001 har vi dessutom sett flera exempel på strypta pengaströmmar över nationsgränserna, vilket är ett gott betyg (om man nu får kalla det så) på att administrationen som antas krävas för att skruva åt lite i flödet delvis redan är på plats.
Fråga: Är inte de flesta valutaväxlingar till för att skydda företag mot valutasvängningar?
Svar: Valutasvängningar är ett stort problem för exportföretagen, och något de måste skydda sig mot. Men sådan växling kan inte ge upphov till den enorma växlingsmängd som råder idag, med över 50 gånger mer valutaväxling än värdet på de varor och tjänster som handlas med (BIS, 2001). År 2001 såg siffrorna ut så här:
- 40% växlas tillbaka inom 2 dagar
- 41% växlas tillbaka inom 3-7 dagar
- 19% har ett tidsperspektiv på mellan 1 vecka och 1 år, varav 1% på mer än 1 år
Förutom att förskjuta balansen från kortsiktig spekulation mot mer långsiktiga investeringar skulle skatten få en positiv sideffekt: Att generera ansenliga inkomster som kan användas för att bekämpa fattigdom och utjämna globala klyftor.
Fråga: Vem ska bestämma vart pengarna ska gå?
Svar: Det måste avgöras så demokratiskt som möjligt. Det är inte acceptabelt att de stora länderna tar hand om pengarna. Antagligen är FN-systemet det bästa alternativet som finns idag, t.ex. ECOSOC, rådet för ekonomiska och sociala frågor. Att det inte finns någon perfekt färdig lösning för hur pengarna ska administreras ännu är inget skäl att inte driva frågan om en tobinskatt. Snarare tvärtom. För att kunna bekämpa fattigdomen behöver vi förr eller senare utveckla politiska system för omfördelning genom skatter på global nivå. Frågan om tobinskatten drar igång den viktiga debatten om hur detta kan gå till!
Skuldfrågor
Fråga: Är inte de flesta för skuldavskrivning nuförtiden?
Svar: Det är tyvärr ofta bara en läpparnas bekännelse. Ofta menar politiker som är “för skuldavskrivning” att de stöder de program för skuldlättnad som redan finns. Men Attac menar att dessa program inte alls räcker, de innebär ofta att länderna betalar lika mycket eller till och med mer än vad de gjorde innan. När Attac talar om skuldavskrivning menar vi att skulderna ska strykas helt.
Fråga: Men länder som får sina skulder avskrivna bygger ju snabbt upp nya skulder?
Svar: Detta gäller de fall där skulderna bara skrivs av delvis, ofta kallat “skuldnedskrivning”. Det innebär att man skär ned lite på den oerhörda ränteskuld som finns medan själva lånet finns kvar så att man fortsätter betala räntan utan att amortera lånet. Och för att komplicera det hela ytterligare är mycket av det som heter bistånd på internationellt språk inte en allmosa utan ett förmånligare lån, dvs ett lån med lägre ränta än vad banker har.
Fråga: Ska diktatorer verkligen få en massa gratis pengar, i och med att skulderna skrivs av?
Svar: Det viktigaste är att skriva av skulderna för länder som försöker bli demokratier. När det gäller diktaturer är det viktigt att lyssna på vad landets opposition tycker. Det är deras krav som bör vara vägledande, inte våra. Dessutom är det inte så att det är diktatorerna som betalar av skulden – det gör deras befolkningar. Skuldavskrivning står inte heller i motsats till att kräva tillbaka pengar som diktatorer försnillat, exempelvis till konton i skatteparadis.
Fråga: Om man skriver av skulderna helt så minskar väl förändringstrycket och risken ökar att korrupta regimer kan överleva?
Svar: Korruptionen i ett land, vilket det än må vara, minskar sällan bara för att någon annan instans (ofta med egna intressen) bestämmer över dess ekonomi. Snarare är det ett problem som löses genom en inrikespolitisk opinion, starka folkrörelser, ett bra fristående rättsväsende, fria medier och höjda löner. Och då måste landet ha resurser över till detta.
IMF ansåg nyligen att Nicaragua hade för stora utgifter på utbildning och löner till lärare. Nicaragua vägrade sänka deras löner så IMF drog in allt stöd och alla lån. Så ser verkligheten ut.
Skatteparadisfrågor
Fråga: Hur ska man kunna avskaffa skatteparadisen?
Svar: Genom internationella påtryckningar. Första steget är att våra regeringar på allvar börjar se skatteparadisen som ett problem. Många skatteparadis är små länder som idag inte menar sig ha andra möjligheter till inkomster än genom den här typen av verksamhet; att hjälpa dem att hitta alternativa inkomstkällor kan alltså vara ett viktigt steg.
Fråga: Har vi rätt att tvinga andra länder att ändra sin skattepolitik?
Svar: Har skatteparadisen rätt att tvinga oss att ändra vår skattepolitik? När dessa länder har bestämmelser som allvarligt skadar våra länders möjlighet att föra den politik vi önskar, kan vi naturligtvis agera mot det.
Handelsfrågor
Fråga: Vad tycker Attac om EU:s jordbrukspolitik?
Svar: Den måste förändras i grunden. Vissa subventioner för t.ex. omställningar till ekologisk produktion, kan behöva finnas kvar, men exportsubventionerna måste avskaffas. Fattiga länder måste få tillträde till europeiska marknader med alla sina jordbruksprodukter. Men det räcker inte! Fattiga länder måste också få rätt att skydda de egna livsmedelsmarknaderna. Även utan subventioner är vårt högeffektiva jordbruk så mycket mer produktivt att vi lätt kan konkurrera ut många småbrukare i Tredje Världen, som saknar andra inkomstmöjligheter under överskådlig framtid.
Fråga: Varför är Attac mot handel?
Svar: Det är vi inte. Men det är oseriöst att likställa all handel, oavsett vad det gäller. Handel med elektronikprodukter eller kläder är inte nödvändigtvis samma sak som handel med pengar eller vapen. Och är det verkligen självklart att det är bra för ett land i svält att sälja den mat man producerar till andra länder?
Fråga: Har inte frihandel visat sig vara den enda vägen till ekonomisk utveckling?
Svar: De länder som har lyckats bra med sin ekonomiska utveckling, såsom USA, EU och vissa länder i Asien, har alla haft starka inslag av handelshinder, speciellt medan man byggde upp den egna industrin. Många av de fattigaste länderna, exempelvis i södra Afrika, har däremot gått väldigt långt när det gäller avregleringar, och samtidigt sett fattigdomen förvärras på lokal nivå. Det går inte att göra det så enkelt som att säga att regleringar alltid är bra, eller alltid är dåliga.
Fråga: Borde inte alla tullar avskaffas, inte bara EUs tullar mot omvärlden?
Svar: Om EU:s tullmurar är lätta att kritisera är det svårare att kritisera ett fattigt lands försök att bygga upp en inhemsk basekonomi via tullar som skyddar mot den internationella industrins prisdumpade exportvaror. Ett fattigt land som inriktats på att exportera till ett rikt land istället för att tillfredsställa sina egna behov kommer alltid i ekonomiskt underläge. Tullar är möjligen problematiskt som princip, men att bara ta bort dem löser knappast de globala orättvisorna.
Många tullskeptiker brukar ta exemplet med de tre “asiatiska tigrarna” (Taiwan, Sydkorea och Singapore) för att belysa hur bra det är med frihandel för att skapa tillväxt och välstånd i ett land. Men den bilden stämmer inte riktigt. Vad gäller Taiwan och Sydkorea var de diktaturer under i stort sett hela den initiala industrialiseringsprocessen. I alla tre länderna skyddade man dessutom kraftigt den egna marknaden och industriparken med höga importtullar och exportsubventioner. Även Sverige hade länge höga importtullar och exportsubventioner för att bygga upp en stark svensk industri och den generella välfärd som vi har idag.
I ljuset av detta är det intressant att fråga sig varför man inom t ex WTO inte tillåter dagens underindustrialiserade länder att göra precis det som alla dagens ekonomiskt starka stater gjort under sin industrialisering?
Fråga: En ökad levnadsstandard för fattiga länder innebär ju att handeln ökar och därmed också utsläppen. Hur ser ni på det?
Svar: Det beror naturligtvis på vilken sorts handel som ökar. Attac vill att globaliseringen framför allt blir ett verktyg för att utrota fattigdomen och för att hjälpa den fattiga delen av världen till en rimlig levnadsstandard. Men detta betyder inte i sig att utsläppen globalt sett måste öka, och framför allt inte att en höjning av levnadsstandarderna i fattiga länder bör undvikas för att skydda miljön. Detta med klimatpåverkan, befolkningsökning osv tas upp mycket bra i Al Gores film En obekväm sanning där det framgår tydligt vilka länder som står för den största klimatpåverkan och också att befolkningmängden i sig inte är ett globalt miljöproblem.
Allmänna frågor
Fråga: Vad betyder Attac?
Svar: Attac är en förkortning för det franska “Association pour la Taxation des Transactions financières pour l’Aide aux Citoyens”. På svenska betyder detta ungefär “Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa.”
Fråga: Hur finansieras Attac?
Svar: Huvudsakligen genom medlemsavgifter och gåvor. För specifika kampanjer kan vi ibland söka olika bidrag.
Fråga: Vad gör Attac Sverige?
Svar: Vi är en bred organisation som jobbar på flera plan samtidigt. Oftast sker arbetet i lokalgrupper, men vi har också arbetsgrupper som bara jobbar med en speciell fråga. Rent konkret så brukar vi t ex ordna föreläsningar, skriva artiklar och remisser, fixa studiecirklar och fester, demonstrera, skriva brev till ministrar och mycket mer. Vi har också nationella nätverk kring våra prioriterade frågor där vi samlar kunskap och håller koll på vad som händer. Vi lägger också mycket energi på att samarbeta och bilda nätverk med andra organisationer.
Fråga: Vad tycker Attac om att använda våld vid demonstrationer?
Svar: I Attac Sveriges stadga står “vi ansluter oss till principen om ickevåld”, “ickevåld innebär dels en aktiv kamp för att förhindra våld utan att själv använda våld, dels ett fredligt sätt att försvara sig mot våld”. Vi tror inte att demokrati kan byggas med våld, därför tar vi avstånd både från de som vill bygga demokrati genom att kasta gatsten, och de som vill bygga demokrati med bomber.
Fråga: Varför slog ni sönder Göteborg?
Svar: Attac har av en del mindre hederliga debattörer beskyllts för händelser som föreningen inte alls varit inblandad i. Det finns ingen som helst saklig grund för dessa beskyllningar. Göteborgskommittén, som gjort den största genomgången av händelserna i samband med EU-toppmötet rentvår Attac från all inblandning i de stökigheter som ägde rum. I det pressmeddelande vi skickade ut under EU-toppmötet 2001 förklarade vi tydligt vår hållning i frågan. Läs gärna även Helena Tagessons artikel i GP i från oktober 2004.
Artikelinfo:
Publicerad av Attac Sverige den 9 februari 2006. Uppdaterad för 1054 dagar sedan. π
Ladda ner våra publikationer
- Jan. omarbetat studiematerial om Attac.pdf
- studiematerial om attac. oppdaterat jan 08.
- Filstorlek: 2.2MB
