Vem är gränserna till för?

Stockholm 2002-12-11

Attac Sverige inför EU-toppmötet

I helgen är det toppmöte i Köpenhamn. EU:s stats- och regeringschefer träffas inmurade och barrikaderade, väl skyddade från de medborgare som valt dem , som lever under den politik och ramar som EU skapar. Vi är tusentals personer från hela Europa som åker till Köpenhamn för att träffas, delta på konferenser, seminarier och demonstrationer, mot rasism och främlingsfientlighet och för ett annat Europa.

Vi uppmanar EU-, riksdags- och lokalpolitiker att ställa sig vid gränskontrollerna och kontrollera att människor kommer över och inte utsätts för felaktig behandling.

Vi vill komma genom gränskontrollerna. Det mest grundläggande i den Europeiska Unionen är dess fyra friheter: den fria rörligheten över gränserna för kapital, varor, tjänster ? och för människor. Den politik som EU för idag innebär att kapital, droger och handel med kvinnor rör sig fritt, medan man stoppar och kontrollerar medborgare som vill resa och ge uttryck för sina åsikter, drömmar och visioner om ett framtida Europa.

Vi är kritiska till regeringens beslut att häva passfriheten. Det är en direkt uppmaning till kontroll och misstänksamhet mot människor som vill uttrycka politiska åsikter.

Allt prat om det öppna samhället verkar inte vara mer än just bara snack eftersom både EU-toppmötet i Göteborg och den 11 september använts, dels för att försvåra politiskt engagemang och dels för att kriminalisera engagemang. Om inte EU:s regeringar ens tillåter att människor får åka över gränserna för att utbyta åsikter, tankar och demonstrera, är det svårt att se hur EU ? trots alla vackra löften ? skall kunna utvecklas till en demokratisk och öppen institution.

Därför åker vi till Köpenhamn

Att åka för att uttrycka sina åsikter och demonstrera vid toppmötet är varken något reflexmässigt eller slentrianmässigt. I den mediabevakning som sker, de kommentarer som kommer från oroliga poliser och höga politiker, låter ofta som înu kommer de igenî. Den skrikande, oftast våldsamma pöbeln som bara vill demonstrera och vara emot.

Rörelsen för global rättvisa tar sig an olika frågor, ställer krav gentemot olika regeringar, institutioner och multinationella företag ? men det görs alltid med aktuell kunskap.

En fråga som vi vill ta upp i Köpenhamn är de sociala problem som östutvidgningen medför. Det handlar inte om att vara för eller emot utvidgningen. Attac finns i allt fler länder i f.d. Östeuropa. Vi har goda kontakter och utbyten med sociala rörelser i de berörda länder ? det är de och inte vi som pekar på de sociala missförhållanden som redan råder och som verkar förvärras i och med de krav som utvidgningen ställer idag. Den fråga vi vill lyfta är: varför ställs primärt nyliberala krav på ansökarländerna och inte krav som leder till socialt hållbara samhällen?

En andra fråga gäller den s.k. Lissabonstrategin, som innebär fortsatta avregleringar och privatiseringar av Europas el, vatten och annan grundläggande infrastruktur och samhällsservice. Denna strategi har en nära koppling till Gats II-förhandlingarna och EU:s kravlista på länderna i syd, där man bl.a. kräver att de skall öppna upp sina livsavgörande vattenmarknader för privatiseringar.

Kriget är den tredje stora frågan. Vill EU ha ett krig mot Irak? Om inte: varför är man inte tydligare i sina uttalanden och sitt agerande gentemot USA och i FN?

Attac Sveriges gemensamma arbetsgrupp

För mer information om Attac Sverige och EU-toppmötet, kontakta America Vera-Zavala: 070-725 37 98

Artikelinfo:

OBS: Denna artikel är arkiverad och innehållet kan därför vara inaktuellt.

Publicerad av Attac Sverige den 11 december 2002. Uppdaterad för 1530 dagar sedan. π